Nu är det så mycket folk som klagar på min inaktivitet att jag börjar känna mig speciell. Finns inte sådär jätte mycket att skriva men får väll skriva alla vardagliga grejer som händer för eran skull.

Förra helgens riktigt tuffa bakfyllor gjorde att jag tänkte ta det lugnt den här helgen. Så blev det inte.
Efter 3 dagars krökande har jag kommit fram till att det är marmaris kuren som fungerar bäst för mig, dvs dricka 2.5l vatten innan man går och lägger sig.

Jag har även märkt att det är spontan kvällarna som alltid urartar. Igår satt jag vid datorn med softkläderna redo att lira något skjutspel med mr. Pesthiwar, helt plötsligt har den mysiga och rofulla stämningen i rummet förvandlats till en stämning som bara kan finnas klockan kvart i två på en go bar i Vasa (se chez). Jag tar på mig jeans och är helt plötsligt redo för IV, tar en öl eller två (som alla gör), sen sitter vi i en luckycab påväg till Isla Vista. Allt skedde så snabbt att jag inte hunit dricka upp mina öl och går nu då omkring och velar med en påse bärs, redo att få saftig böter och spendera natten i ett amerikanskt häkte (hört många olustiga historier). Får förklara att polisen här är stenhård med att gå omkring med alkohol om du inte är 21, är du 57 och går omkring med en öppen öl får du vara beredd att bli behandlad på samma sätt. Nog förklarat, vi finner tillslut en fest, ganska fet fest, men mitt crew och jag gick lite emot klädkoden (vit XXXXL tisha och skatekeps) så vi känner oss jävligt vita. Stöter på en del bekanta från skolan och hetsar i mig mina sista öl. Kvällen är fortfarande ung men en polisrazzia ligger i luften, klockan är nu cirkus halv 12 och det börjar pratas efterfest med några blonda donnor.

Må låta bra men det var ovanligt nog ändå en korvfest vi hamna på. Dock en ganska trevlig sådan.
Ett par omgångar beer pong senare och man börjar längta efter sängen. Vi beger oss hem till ljuva Buena Vista och lyckas med hjälp av en flaska whiskey få igång ännu en efterfest. En grann lägenhet har en liten sammankomst och vi hamnar på något sätt där, whiskeyn har fått igång oss, vilket inte var jätte uppskattat, det var tydligen en myskväll vi hade crashat. No hard feelings men vi beger oss därifrån och nu är det äntligen dags för att sova. Klockan kanske har slått 2. Vi sitter ett bra tag och chillar tills jag tillslut lägger mig i sängen och precis när jag ska slå igen ögonen rusar Ludo och Emil in och behöver en vapendragare, jajaja tänker jag och är återigen påväg ut, klockan har slått halv 5, vi velar runt en stund bland några lägenehter men bestämmer oss tillslut för att gå hem till var och sig för att sova. När jag återigen kommer hem är förvånansvärt Fids och Peshti (rumskamrater) fortfarande vakna, mr. Gurr har även anlänt och kommer på den brillianta idén att shotta upp resten av whiskeyn. Och vem kan tacka nej till Gurra när han kör ett solo.

Den här bilden togs 06:08. Vi lyckas shotta upp whiskeyn tack vare ett bra tal angående att man bara lever en gång och efter en 5-6 sängfösare hade vi längre inget val, gå och lägga sig nu eller möjligtvis vakna upp på okänd destination.

Idag mår jag prima tack vare marmaris kuren, och duktige Peshti har nu börjat städa upp på slagfältet.

Har en liten artikel att fixa tills imorgon så tänkte lösa det nu. Peace out!