Blev inatt abrupt uppväckt av en förtvivlat sönder packad Peshti (vän, tillika granne) när han kom och banka på min ruta samtidigt som han skrek "TSUNAMI!". Nyväckt som man var fatta jag inget och fick lite lätt panik. Men efter lite surfande på nätet kunde jag lugna honom med att den inte skulle anlända förrens 8 på morgonen och troligtvis inte vara högre än 2 meter. Omedvetet vaknade jag 7:45 imorse och gav mig ut för att kolla på fenomenet. The rest is history (nja).

Åkte upp i kylan i söndags. Inga moralkärringar nu, fanns absolut inget nedanför.